torsdag 8 oktober 2015

Läckö Slott - det sagolika De la Gardieslottet


Så vacker och tänka sig att det var en borg från början. 1615 togs slottet över av Jacob De la Gardie, 1652 ärvde sonen Magnus slottet och moderniserade slottet


Kan undra om det varit stall sedan första stenen 


Så maffigt att stå på utsidan av slottsmuren och titta upp, och det finns inte en chans att man vet vad som händer innanför muren. Nyfikenheten tar överhand och man funderar på hur många som försökt att ta sig över denna höga mur


Vilken otroligt vacker utsikt, kan förstå varför man byggde här. Det var ju för att se fienden på långt håll dom som kom vatten vägen.
 .

1800 talets moderna toalett, så slapp dom att göra sina behov (i stort sett där dom stod)


Vilket arbete, blev stående en stund och funderade på dessa händer, som byggt detta från grunden utan dagens moderna hjälpmedel.


Kan undra om någon suttit i detta torn och bara njutit av utsikten


Lite likt regnbågen, så otroligt vackert. Och doften av tjära slår emot mig.


Vacker med en kungakrona på ett vanligt lås. 


Här har verkligen tiden satt sina spår, tänk vad många människor som måste ha lagt sina händer på porten för att öppna den


På väg in på första borggården, kan nästan höra klappret av skor mot kullerstenen



Detta vackra tak är i  porten i in till inre borggården, tänk att detta är flera hundra år gammalt.


Nu börjar jag nästan höra musiken som spelar då det vankas lite festligheter på slottet.


I trappan på väg upp till paradvåningen, finner man dessa originalmålningar. 


Och en lite nätt kanon precis när man kommit uppför trappan, kanske inte vad man förväntar sig som inredningsdetalj


Och helt plötsligt kastas jag tillbaka in i den tid som slottet beboddes på 1600 talet


Dörren öppnas in till Kungasalen, musiken blir högre. Man hör sorlet av alla dessa människor som samlats för att äta god mat, ungefär 3 stycken julbord (enormt stora) och dricka vin 


Taket är fullt av takdekor, mytologiska scener och bataljmålningar. Och i Kungssalen svävar fortfarande de 13 takänglarna (var tvungen att räkna dom, ingen är den andra lik)



Gustav II Adolf som i denna målning med änglar gudomliggjorts för eftervärlden


Denna målning finner man i Fredsalen






I taket i en av salarna en målning som visar att det fanns intresse för försoning efter trettioåriga kriget även om salarna på slottet fylldes med krigsbyten från främst norra nuvarande Tyskland. I taket finns vapensköldar från de olika furstendömena inom det som återstod av det Tysk-Romerska Riket i en cirkel runt dubbelörnen - rikets symbol. Ungern, Dalmatien, Sclavonien, Burgund, Tyrol, Steiermark, Krain, Böhmen, Österrike och Kroatien






Magnus hustru Maria Eufrosynes sängkammare. Hon var grevinna av Pfalz och prinsessa av Sverige och som sådan av högre rang än maken greven. Därför fick greve Magnus se till att detta återspeglades också på slottet. Här sov hon alltså själv, utan sin make. Sittandes









Ett av fönstren i Maria Eufrosynes sk bönerum, när man klev in i detta rum möttes man av ett enormt varmt och ljust rum. Här skull jag kunna tänka mig att sitta och måla, läsa eller bara filosofera.




Ett vackert uppdukat bord bestående av frukt, så otroligt vackra detaljer på möblerna. i bakgrunden syns en papperspress





Så otroligt vackert, när solskenet lyser in genom dom blyinfattade fönstren



Lilla Slottsträdgården. Här förtrollas jag av färger, former och dofter när jag kom ner för den gamla stentrappan. Många olika etage, inramad av höga vita stenmurar, är en oas att stanna upp i under slottsbesöket.


Då var det dags att lämna slottet och bege sig hemåt. Börjar min promenad nerför gången, bort från slottet. Vänder mig om en sista gång och blickar upp mot en klarblå himmel, som blir ännu blåare mot det vita slottet.


 Men jag lovar att jag kommer tillbaka och utforskar ännu mer.

1 kommentar:

  1. Helt fantastiska foton och mycket intressanta inlägg.
    På den stora oljemålningen av Magnus De la Gardie och hans hustru Maria Eufrosyne
    så tycker jag att Claes Malmberg är väldigt lik Magnus, släktskap kanske.
    Kikar igenom alla foton igen, vad många fina detaljer.

    SvaraRadera